crawlingback

Dina ögon gör att för lång ögonkontakt är omöjlig.
Du har en förmåga att få hela rummet att snurra när du kliver in,
min knän darrar.
Kan inte längre styra mina ögon, dom sitter fast, fast på dig.
Jag kommer av mig i meningar och glömmer helt va jag pratar om.
De pirrar inte i magen, just därför vet jag med största sannolikhet att jag inte är kär i dig.
Och tur är väl de, för EN olycklig kärlekshistoria till från mig o mina vänner mördar mig.
Men du får de att gunga, attraktionen till dig är enorm,
och de stör mig nå fruktansvärt att jag inte kan stoppa den.
De stör mig att du får mig att känna så,
de stör mig att du leker med blicken, med kroppsspråket. De stör mig att jag dras till leken.
Du är ett störande moment för mig som jag inte kan få nog av.
Jag är helt enkelt tänd på dig till tusen, i mina ögon är du sjukt snygg
och du har en charm som skulle kunna välta höghus.
Älskar glimten i ögat, och de fåniga leendet.
Första gången du klev in i rummet va du ingen speciell,
du fick mig inte att stäcka på mig eller fixa till håret.
Jag reagerade inte, men så fort du öppnade munnen så fastnade jag,
och jag skrattade, gud va jag skrattade.
Egentligen borde jag säga nej, spela svår.
Ge igen, tillbaka med samma medicin.
Men jag kan verkligen inte, jag kan inte säga nej till leken.
Vi leker, vi pratar inte om de som hänt,
och sen ger vi oss in i de på nytt.
Varför kan jag inte stoppa ekorrhjulet,
hur kan man känna en sån attraktion till en människa men fortfarande inte ha känslor.
Jag är SÅ glad att de inte finns nåra känslor inblandade, de är inte de jag menar.
Men hur går de till..?
Den här människan väcker alla mina sinnen och inte minst mina lustar...

Haha sinnessjukt inlägg, men den bjuder jag på.
Jag skyller på att jag jobbar alldeles för mkt och att min hjärna inte är mottaglig..