the memories fades away

Påvägen förlorade jag ett gott skratt ,
påvägen förlorade jag en axel att gråta mot,
påvägen förlorade jag en bästa vän.

Men under tiden hann jag också hitta flera goda skratt,
flera stöttepelare & flera bästa vänner.
Idag orkar jag inte grubbla över det som varit,
jag kunde inte göra mer än vad jag gjort. 
Jag kunde inte stoppa de som komma skall,
hur mkt jag än ville och försökte så gick de inte.

Och jag har slutat gråta över spilld mjölk, clean it and move on.
The memories will stay with me forever, like pictures in my head.
But everyday it fades away, a little bit with time.
 
 
 

RSS 2.0