Sötfjant <3

Känslorna löper amok..
Allt ingår..
Fånigt leende när ett sms kommer,
fånigt leende när man nämner hans namn..
Känner mig sjukt fånig, men de va länge sen jag va såhär glad inombords.

Han e ju helt klart bäst,
och att han känner samma för mig är ju bara för bra för att vara sant.

Allt knas i mitt liv är som bortblåst,
svävar runt på små äckliga rosa moln haha..

Jag tycker om honom..
Herregud jag har verkligen fastnat!

<3

On and on in a circle

Känner mig kluven, kluven i migsjälv..

Tog en kvällspromenad ner till vattnet,
satt och tittade ut över den rosa solnedgången..
Galet va livet kan gå emot allt man tänkt,
går emot minsta lilla detalj..
Känner hur mina läppar formar ett leende,
men vet inte varför jag ler, för min själ gråter.

Min tillvaro hänger på en tunntråd,
jag vet inte när de kommer krossas.
Vet inte när min tillvaro kommer slås i spillror.
Jag ser inget ljus, försöker bara överleva dagen,
alla mörka dagar som kommer och går.

Jag vet inte längre om de är måndag eller fredag,
alla dagar flyter samman i en lerpöl..
Vet inte längre hur "bra" känns, vet inte hur lycka smakar..

Med musik dunkandes i huvudet insåg jag hur folk glidit mig ur händerna..
Insåg hur fel vissa människor behandlat mig
o att jag bara accepterat de.
Saknar min frizon, saknar min vän som alltid öppnade sin dörr för mig,
saknar min vän som hämtade mig varje gång jag ringde med gråten i halsen.
Han ställde upp så många ggr att jag glömt att hålla räkningen,
men lika många ggr har han slagit mig i ansiktet och gjort mig besviken.
Och nu va toppen nådd, idag har de gått tre månader sen sist vi sågs
och vi har inte pratat på två månader cirka..

Galet hur vissa människor försvinner ur ens liv,
människor som alltid har funnits där.
Jag hatar dig för att du lämnat mig, hatar dig för att du ignorerar mig,
och jag hatar dig ännu mer för att jag vet att du kommer komma tillbaka på dina knän..

Just nu är mitt liv som ett korthus, en lite vindpust och allt faller samman,
snälla blås inte på de!

I en månad har jag kämpat ensam innanför dessa fyra väggar,
kämpat ensam att kliva upp ur sängen..
Försökt att fånga dagen med ett leende..
Jag har mått riktigt dåligt, känt mig sinnessjukt ensam..
Men jag har haft vänner som dragit upp mig,
klivit innanför dörren och dragit upp mig ur mörkret..
Vänner som har ringt för att visa sitt stöd..
Så tacksam för allt stöd, va hade jag gjort utan er..

Nu försöker jag se framåt,
även fast jag vet att de kommer bli en tung sommar,
både ekonomiskt och psykiskt..

On and on in a circle..


RSS 2.0