Oh tears

Nu gråter jag IGEN.
Hur mkt tårar finns de i en kropp? Hur många tårar kan man fälla för en enda person? Borde dom inte ta slut efter ett tag... När man har slösat de antalet tårar på en o samma person...?

De borde vara så att de finns en uppsättning tårar för en person o när dom e slut så e dom slut, o du kommer aldrig mer gråta för den personen... Fan va bra de skulle vara... För jag e trött på rödsprängda ögon, rosiga kinder och gråtmild röst.... Jag e så TRÖTT, kan de bara ge sig!

Ge mig en chans att för en gångs skull bli lycklig o le som jag alltid gjorde förr... Ge mig styrkan att ta mig ur detta med huvudet högt! Ge mig styrkan att lappa ihop mig själv... Ge mig styrkan att resa mig upp efter att dom sparkat o spottat på mig...Hjälp mig så jag går ur de här som en vinnare!

Up and Downs

Invecklat värre!
Va trött jag blir, blir trött på mig själv oxå! Släpp de för fan Camilla! Men nejnej, vi ska älta, vi ska analysera!
Ja jag vet att jag nämner mitt analyserande i typ varje inlägg, men jag e så trött på mitt huvud just nu, jag e så trött på mig själv!

Men idag har varit en hyfsat bra dag o jag säger hyfsat!
De bästa med denna dag va att jag fick tillbringa tid me min ovårdade o mysiga kusin :)
Vi va inne i stan o han shoppade o då menar jag att HAN shoppade jag slösade inte en krona o då menar jag inte en KRONA! Vi gick runt o han fick nog de han skulle ha, de va super trevligt att spendera lite tid me honom, de va länge sen. Och jag kan prata om iprincip va som helst med honom.. De e skönt o ha en sån kusin faktiskt.. Så vi va väl inne i stan i nåra timmar sen begav vi oss hemåt.

Så nu sitter jag här, hoppas på att jag inte blir väckt imorgon, för att sen springa lite ärenden, bland annat till systembolaget för att handla till nyår.

Annars har jag haft en hyfsat bra jul vecka, den har haft sina up and downs.. Men Gela va här, vilket jag älskade, har inte umgåtts me henne på ett år typ. Så med tårar i ögonen fick hon en bamse kram när jag mötte henne vid bussen!

Ja de har varit väldigt mkt up and downs den senaste tiden, mitt humör svajar som en flaggstång i storm. Men jag har fått tillbaka min mataptit för stunden iallafall, jag hoppas den håller i sig!

Har inga nyårs löften iår, jag håller dom ändå inte, så de kommande året ska jag försöka lära mig av de gågna årets misstag.. Vilket är ett skämt, men jag ska iallafall försöka...

See You Next Time

Onödigt ätande..

Ni alla som känner mig vet att jag älskar mat! Mat är så underbart gott.. Men på senaste tiden så är de inte lika gott längre och jag mår ibland illa bara av tanken på mat..

Sen jag tog ur min p-stav för lite över två månader sen ungefär så har kroppen fuckat ur fullständigt. De började bra, men med tiden så försvann min mataptit sakta men säkert. Nu har de hållt på så här i lite över en månad.
Jag kan va hungrig så magen skriker men efter två tre tugger så börjar de växa i munnen o jag börjar må lite illa. Vissa dagar går de skit bra då äter jag nästan som jag brukar men andra dagar inte alls. Jag går o sparar mig till middagen, för jag vet att äter jag nått innan så får jag knappt i mig maten sen. Jag jobbade hela förra veckan, jag levde på en kopp kaffe o en smörgås på åtta timmars pass.. Vätska går skit bra, jag dricker kaffe som en jävla idiot o vatten.

De är inte så att jag gör de här med vilja! Jag känner hur kilona börjar trilla bort och mamma säger oxå att jag gått ner i vikt. Ja men de e på fel sätt! Jag vill inte gå ner i vikt för att jag inte äter..När jag tog ut p-staven kanske de blev nån rubbning i kroppen, från att ha sug på allting till att mat inte existerar.. Jag mår dåligt av att inte kunna äta ordentligt! De jobbigaste va när jag va hemma hos en god vän o han hörde hur min mage kurrade, han gjorde middag åt oss o ganska mkt för vi båda va väldigt hungriga. Jag tog iprincip lika mkt mat som min åtta åriga lillesyster äter och fick inte ner en bit till efter de. Han bara tittade på mig o frågade om jag skojade? För alla i min närhet vet att Camilla Dahlberg älskar mat!

Jag vet inte riktigt va jag ska göra, jag äter iallafall ett mål mat om dagen, middag! Ibland om jag har tur som idag så får jag i mig en macka till frukost, annars blir de min berömda kaffe. Så de e juh inte så att jag går runt i dagar utan att äta nånting, jag får juh i mig lite iallafall. Jag bad mamma för nån vecka sen att halvera maten i mina matlådor hon lägger upp för jag äter inte upp o slänger skiten o de känns så onödigt.. Ibland äter jag två mackor som jag sen lever på tills middag nästa dag, de är när de dykt upp nånting så jag missar middag dagen innan. Jag har ingen ätstörning, eftersom jag vill äta! Men kroppen säger emot.. Funderar på om man ska ta kontakt me en läkare eller dietist.. För så här kan jag juh inte fortsätta, för i början kommer jag inte gå ner i vikt för kroppen tar upp allt den får eftersom de e så lite, men snart kommer juh de börja rasa, jag har inte lust o se ut som ett sugrör! Jag tycker om att ha former!..

See You Next Time
Svullo Camilla is gone

Just want you to know

Looking at your picture from when we first met
You gave me a smile that I could never forget

And nothing I could do could protect me from you that night

Wrapped around your finger, always on my mind
The days would blend 'cause we stayed up all night
Yeah, you and I were everything, everything to me

I just want you to know that I've been fighting to let you go

Some days I make it through and then there's nights that never end
I wish that I could believe that there's a day you'll come back to me
But still I have to say I would do it all again
Just want you to know


All the doors are closing I'm tryin' to move ahead

And deep inside I wish it's me instead
My dreams are empty from the day, the day you slipped away

I just want you to know that I've been fighting to let you go
Some days I make it through and then there's nights that never end
I wish that I could believe that there's a day you'll come back to me
But still I have to say I would do it all again
Just want you to know

That since I lost you, I lost myself
No I can't fake it, there's no one else



<3


Here we are, seven days
And seven nights of empty tries
It's ritual, habitual
But it's never gonna work this time

We're to the point of no return
And along the way the only thing we've learned
Is how to hurt each other


I'm looking back and wondering why
It took so long to realize
That nothing's changed, it never will
All these years of standing still
And still we stay in all this pain

And nothing's gonna make it go away

I don't wanna wait another minute
Put me out of my misery

I can read your mind baby you're not in it
And we're not what we used to be
No you wouldn't have to lie to me
If you would only let me go
And I don't wanna wait another minute to hear
Something that I already know
I know, I know, I know
Something that I already know
I know, I know, I know

So save your voice

Don't waste your breath
Can't you see we're at the end
And this goodbye is permanent
So wish me well and try to forget

Onödigt Gråtande

Tårarna bara rinner, rinner lätt på kinden men slår tungt mot marken, tunga av all skit..

Jag bryter ihop, bara gråter, släpper alla spärrar... Huvudet dunkar... De som triggade igång detta gråtanfall va ett samtal me min underbara Gela.. Sen ett sms där de stog "Kom ihåg att jag älskar dig".. Jag har saknat den människan så de gör ont, när hon va borta ur mitt liv va de så tomt. Och den människan kan vara så äckligt ärlig, hon säger va som är sant , sen att de låter illa de e en annan femma. Och jag insåg att de kanske är mig de e fel på o ingen annan.

Jag kanske har en mega mur runt mig som jag omedvetet byggt upp o nu vet jag inte hur jag ska riva den...
Tårarna rinner hejdlöst, va ska jag ta mig till? Hur ska jag gå tillväga? De finns fler som har sagt detta om min mur, att jag bara stöter ifrån mig människor o skyller på att felet ligger hos dom. Kanske ligger felet hos mig, kanske är de jag som stänger min säkerhetsdörr o låser alla 17 säkerhetslås. Jag är som en öppen bok, men när de kommer till vissa kategorier i mitt liv så är de LÅST.

Är de jag som stöter bort omedvetet? Sårar jag mig själv?
Genom att överanalysera minsta lilla grej så glömmer jag dom bra stunderna, de uppenbara... Tänker bara på de som gör mig förvirrad, men dom uppenbara små grejerna försvinner så lätt i denna ovishet.

Jag e så jävla rädd att släppa in nån på livet, för dom ggr jag har gjort de så har dom huggt mig i ryggen. Och då pratar jag både om killar & såkallade vänner. Är de så konstigt att jag skyddar mig själv me alla medel som finns?

Nu känns de bättre, tårarna har slutat rinna förtillfället, men har en stor klump i halsen.. Jag mår nog inge bra, måste nog rannsaka mig själv, alla bryter väl ihop ibland?

<3

gåshud ända ner till tårna..
rysningar längst nacken..
tårar bakom ögonlocken..
ett leende på läpparna


Onödigt Tänkande

Folk säger att man ska vara rak o ärlig i alla väder, men jag har kommit fram till att man kan typ inte vara de.
Ibland blir de till att hålla käften eller dra en vit lögn. För tänkt er själva om alla skulle vara totalt ärliga hela tiden, man skulle juh bli sårad var o varannan dag. De handlar inte om att man är oärlig man bara gör de lite snyggare för att inte såra nån.
Till exempel:

-"Va tycker du om min nyköpta klänning?" "Skit ful, ser ut som nått katten spytt upp"
eller..
"Smakade maten bra?" "Såfan heller, de har vänt sig i magen på mig"
eller..
"Kolla, jag har gått ner i vikt!" " Du ser fortfarande ut som en flodhäst"

Lite grova exempel men ja ni förstår va jag menar, tänk om man skulle vara genom ärlig i alla dessa situationer, då skulle många människor blir ledsna o sårade. Och ändå säger folk att ärligheten varar längst... Jo kanske men en vit lögn för att inte såra en vän , de skadar ingen. Vissa ggr skulle självklart de vara mycket enklare om folk bara sa va dom tyckte o kände, så man slapp gå runt o fundera.

Som de här med kärlek, om man skulle säga till varandra redan från början att man gillar varandra så skulle vi slippa alla tankar och missförstånd. Inom just kärlek så skulle allt bli så mkt lättare, man skulle slippa analysera. Nu säger jag inte att alla människor går runt o håller allt för sig själv, men många. Jag är en av dom som inte vågar säga va jag känner, jag har blivit bränd så många ggr att jag nu e rädd för elden....
Och istället går jag o plågar mig själv me funderingar, analyserar mer än va mitt huvud klarar av..
För jag VÅGAR verkligen inte vara ärlig, tänk om han säger ditt , tänk om han säger datt, tänk om de förstör en vänskap. blablabla....Och så håller de på i en hel evighet..

Mitt liv just nu är som en bergodalbana utan slut... Allt går upp o ner, ena stunden gråter jag nästan till att nästa sekund skratta. Allt är helt huller om buller, och mitt huvud sprängs snart.. Om man skulle höra allt jag tänkte på så hade nog folk blivit dumma ihuvudet bara av att lyssna på skiten...

Men som sagt onödigt tänkande är min stora specialitet!

See You Next Time

Onödig uppdatering

Fan va ont jag har i min kropp, ryggen e helt pajj känns som att den ska gå av vilken sekund som helst.
De känns ungefär som att du har burit betong en hel dag sen haft vilt sex på kvällen.... Vet inte om de va den bästa liknelsen, för nu kommer väl nån säga att dom gör de varje dag o har inge problem me de. Men okej jag har suttit på en kontorsstol i ett år, min kropp är inte riktigt van vid tunga lyft :P

Jag vet knappt varför jag ens uppdaterar idag eftersom jag inte har nått vettigt att säga?
Skulle man kolla in i mitt huvud så skulle de va ett tomt ekorrhjul som snurrar... Och nej jag är inte bakis, bara hjärndöd.

Snart e de jul gott folk, är vi glada?
Jag kommer juh vara solo över jul o nyår så är de nån som vill krypa upp i soffan o dricka varmchoklad me mig så vet ni vart jag finns :) Vänner är alltid välkomna, nej men så ere. Får se va julen har att bjuda på. Jag har massa me inbjudningar så jag slipper vara ensam.

Brorsans kompis (tvärs över gården)
Fira med Elin & hennes familj i Sorunda
Ut till Gålö till Carolina
Va hemma o mysa med Emina
Upp me Kim till Norrland(?)
Hem till Robin i Ösmo


Jag tror de va alla, så vi får väl se hur de blir.. :)
Men nu ska jag nog koka mig en kopp kaffe till...

See You Next Time

suck?

Ni vet dom här gångerna...
Om ni sitter o snackar med en tjejkompis i telefon och ni får för er att skriva till samma människa på msn eller nån annanstans bara för skoj skull. Sen sitter du där o garvar o väntar på svar, och så hör du genom telefonen att kompisen får svar oh hon skrattar för va den här personen skrev o så undrar hon om jag fått svar. Nej jag har inte fått svar?! Skriver igen inget svar, hatar att bli ignorerad o vara medveten om de. Okej om jag inte visste de , de man inte vet tar man inte skada av. Men när fanskapet faktiskt skiter i att svara på de jag skrev men svarade på de min kompis skrev då blir jag fan irriterad. :P

Är de bara jag som stör mig på sånt? :P

RSS 2.0