Tomingas

Jag har en vän, en väldigt speciell vän. Vi har pratat i cirka 7 år men ödet har skilt våra vägar.. Hur mkt vi än har planerat så har alltid ödet kommit i vägen för oss två.. Folk kanske tycker att man ska ge upp då, att de kanske inte e menat att vi ska träffas. Men vi ger inte upp, vi har fortfarande ständig kontakt, men jag är tyvärr en inbiten Sthlm:are o rör mig knappt utanför Sthlms gränser längre.. Och jag rör mig definitivt inte neråt i landet även fast jag egentligen borde, både för att träffa honom & min bästa vän Gela...

Tomingas & jag fick kontakt första gången genom en av hans vänner, jag pratade med hans bästa vän o blev "presenterad" för Tomingas. Han va charmig o sjukt snäll, behandlade mig som en prinsessa.. Så himla underbar människa. Vi har pratat i telefon långt in på nätterna många ggr som gjort att jag försovit mig till skolan..

När jag fyllde 18 skickade han ett halsband o ett fåordigt men betydelsefullt brev..
Idag kom vi fram till att vi typ har ett osynligt förhållande, komplicerat :P

Anledningen till att jag skriver om detta är för att många vet om Tomingas eftersom han har funnits i mitt liv så länge. Men alla vet oxå att vi inte har träffats än men de kanske blir ändring på de på torsdag. Efter sju år så kanske jag ska träffa min prins :P Om inte min osäkerhet gör de omöjligt, men just nu känns de som att de e dags. På torsdag ska jag träffa min lilla Tomingas vän :D

Kommentera här och gör mig glad

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0