crawlingback

Jag har tappat lusten och jag pratar inte på de sexuella planet nu...
Tappar respekten till människor..
Känner att de inte finns någon moral längre...
Och jag vill verkligen inte bli som alla andra,
jag vill inte bli lika hänsynslös.

Jag vill inte sluta tro gott, jag vill inte sluta känna
glädje,empati,medkänsla,medlidande.
Vill kunna ha kvar moralen och vettet innanför pannbenet..

Men de känns som att de jag ser som en goduppfostran eller artighet
eller bara vanligt vett har försvunnit.
Folk har ingen respekt mot varandra längre,
och vettet verkar ha flygit sin kos.

Folk hugger varandra i ryggen som att de vore en skitsak..
Som att de vore de mest självklara att göra..

Att inte behandla sina nära med kärlek o respekt,
att åka förbi med bilen o kasta ut nycklarna genom fönstret,
inte ens stanna o vara artig..
Att man ska behöva skrika o säga till människor hur
förnedrande och respektlöst man tycker dom beter sig..

Man ska inte behöva säga de,
man ska inte behöva poängtera att de inte är okej att bete sig hur som helst..
Blir så trött på skiten..

Jag vet att jag inte är den bästa som går i ett par skor,
jag vet att jag gör fel o vissa ggr beter mig som en jubel idiot.
Alla gör sina snesteg,
men att inte ha respekten o moralen kvar i kroppen.
Då har man fallit för lågt.

Jag kanske verkar fett bitter,
men hatar leken, hatar kurragömman.
Res er rakryggade och tänk en eller två ggr.
För snart smäller jag i taket på folk,
jag har fått nog av skitsnack o er hänsynslöshet.