?
Väck aldrig en björn som sover...
Väck förfan inte björnen Camilla !!
Väck den förfan inte...!
Väck förfan inte björnen Camilla !!
Väck den förfan inte...!
<3
I still hear your voice when you sleep next to me
I still feel your touch in my dreams
Forgive me my weakness, but I don't know why
Without you it's hard to survive
'Cause everytime we touch, I get this feeling
And everytime we kiss, I swear I could fly
Can't you feel my heart beat fast?
I want this to last
I need you by my side
Can't you hear my heart beat so?
I can't let you go
I want you in my life
Your arms are my castle, your heart is my sky
They wipe away tears that I cry
The good and the bad times, we've been through them all
You make me rise when I fall
-------------------------------------------------------------
I can feel the transformation
When I break out of my shell
I'll beak on someone else
Myself
Tired of being something that I'm just not
Only this can set me free
This spot belongs to me
It's mine
I take a breath
I'll break the shell
It's life or death
Hit the lights
Stop the show
Hear my first note in this microphone
Stop the band
Pass the throne
Once I shed my soul in this microphone
When I break out of my shell
I'll beak on someone else
Myself
Tired of being something that I'm just not
Only this can set me free
This spot belongs to me
It's mine
I take a breath
I'll break the shell
It's life or death
Hit the lights
Stop the show
Hear my first note in this microphone
Stop the band
Pass the throne
Once I shed my soul in this microphone
Analysera mera!?
Ibland undrar jag om jag e för dömmande, för snabb me att skaffa en uppfattning. Ibland undrar jag om jag tar folks ord för seriöst. Är jag en för seriös människa? Ja jag kan ta mkt skoj o skit, och folk undrar hur jag orkar va så positiv. Men lika gärna som att jag kan vända helt o ta allt på blodigt allvar, fast de bara e på skämt....
Jag kan läsa folk ganska bra, på kroppsspråk och ögon, allra bäst på ögon. Men de finns nåra få i min umgänges krets som de fan e omöjligt att läsa av. Oftast kan en kompis bara göra en suck annorlunda så hör jag direkt att nånting inte stämmer eller att den personen ska ta upp nånting jobbigt till ytan.
Men som sagt, vissa, ja vissa , där står jag i ovisheten. De tog mig ett tag att lära mig "J" men nu kan jag honom som en öppen bok, varenda rörelse, varenda ryckning i mungipan. Jag kan höra lögnerna bakom hans ord. Men så blir de väl kanske efter ett dussin år.
När jag träffar nya människor sätter jag mig i utkanten och tittar ut över alla, ser hur dom uppför sig, håller mig i utkanten o försöker få en uppfattning om folk. Jag tycker inte om att komma in bland mkt folk som jag inte känner. Ni som känner mig tänker väl att detta inte kan stämma. Camilla är juh sjukt social! Ja ni har rätt jag e social o älskar att gå i stan med mkt folk, men de e skillnad än att komma in på en hemma fest, där man vet blickarna, dömmande... Jag vet själv hur man uppför sig när de kommer nån ny till en fest där de bara e sina egna kompisar. Man kollar direkt vibbarna o skaffar sig en uppfattning. Jag hatar att stå i den sitsen, de gör mig kallsvettig. Sen e de juh alltid olika , med olika situatoner.
Ibland hatar jag att vara tjej, varför ska vi vara så jävla jobbiga? Minsta lilla så ska vi analysera, tänka igenom varenda rörelse, gå igenom varenda ord 15 ggr i huvudet. Och sen analysera mer o ännu mer !
Jag e så trött på mitt huvud, varför kan jag inte bara flyta med, ta allt som de kommer? Varför måste jag checka av allt hundra ggr. Jag va inte så förut, eller ja, jag va inte lika mkt förr. Är de all skit man fått under dessa år som satt sina spår?. Som gjort att jag inte vågar lita på människor, och med människor menar jag mest av de manliga könet haha. Elin sa en gång att jag kanske redan har missat min rätta för att jag dömmer o vänder på klacken, slår upp en betong vägg mellan mig o den andra personen. Men är de så konstigt egentligen??
Ni mina vänner vet hur många ggr jag har slagit ner den där betong väggen och öppnat hela mitt hjärta. För att sen få mitt hjärta utslitet o nertrampat i leran, o så står jag där igen, ensam, sårad och förstörd. Och jag får alltid ensam bygga upp mig själv på nytt. Så är de så konstigt att jag ständigt är på min vakt?
"K" Jag säger att jag känner dig, o de borde jag kanske göra vid de här laget. För snart e de ett dussin år av vänskap där me. Men jag kan inte läsa dig helt o hållet, jag vet oftast när du skämtar, men ibland så förstår jag inte ? Tror du e helt seriös o tar åt mig som en svamp drar åt sig vatten. Kanske är de åren av upphåll i våran kontakt som gjort att vi missat för mkt om varandra. Att så mkt har tillkommit . Ja jag vet inte, men jag vet iallafall eller jag känner att jag inte förstår mig på dig helt o fullt. Visst jag kan se o höra när du ljuger oftast, men de ligger mer bakom de. Du har sidor i din bok som e tomma, som jag inte ser. Och de e fan inte lätt att lära sig läsa dom sidorna heller. Men jag står fast i att jag tror jag känner dig bättre än va du känner mig.
Undrar va ödet har valt ut åt mig, undrar va allt de här ska vara bra för. Allt som händer i mitt liv..
Va har ni lagt upp för plan? Jag vet inte hur mkt mer jag orkar... Testa inte mina gränser, för dom e väldigt svaga vid de här laget..
Så tjejer, ska vi sluta analysera o försöka att bara ta de som de kommer?
För jag vet att jag inte är den ända som förvrider allt i huvudet. ;)
See You Next Time
Jag kan läsa folk ganska bra, på kroppsspråk och ögon, allra bäst på ögon. Men de finns nåra få i min umgänges krets som de fan e omöjligt att läsa av. Oftast kan en kompis bara göra en suck annorlunda så hör jag direkt att nånting inte stämmer eller att den personen ska ta upp nånting jobbigt till ytan.
Men som sagt, vissa, ja vissa , där står jag i ovisheten. De tog mig ett tag att lära mig "J" men nu kan jag honom som en öppen bok, varenda rörelse, varenda ryckning i mungipan. Jag kan höra lögnerna bakom hans ord. Men så blir de väl kanske efter ett dussin år.
När jag träffar nya människor sätter jag mig i utkanten och tittar ut över alla, ser hur dom uppför sig, håller mig i utkanten o försöker få en uppfattning om folk. Jag tycker inte om att komma in bland mkt folk som jag inte känner. Ni som känner mig tänker väl att detta inte kan stämma. Camilla är juh sjukt social! Ja ni har rätt jag e social o älskar att gå i stan med mkt folk, men de e skillnad än att komma in på en hemma fest, där man vet blickarna, dömmande... Jag vet själv hur man uppför sig när de kommer nån ny till en fest där de bara e sina egna kompisar. Man kollar direkt vibbarna o skaffar sig en uppfattning. Jag hatar att stå i den sitsen, de gör mig kallsvettig. Sen e de juh alltid olika , med olika situatoner.
Ibland hatar jag att vara tjej, varför ska vi vara så jävla jobbiga? Minsta lilla så ska vi analysera, tänka igenom varenda rörelse, gå igenom varenda ord 15 ggr i huvudet. Och sen analysera mer o ännu mer !
Jag e så trött på mitt huvud, varför kan jag inte bara flyta med, ta allt som de kommer? Varför måste jag checka av allt hundra ggr. Jag va inte så förut, eller ja, jag va inte lika mkt förr. Är de all skit man fått under dessa år som satt sina spår?. Som gjort att jag inte vågar lita på människor, och med människor menar jag mest av de manliga könet haha. Elin sa en gång att jag kanske redan har missat min rätta för att jag dömmer o vänder på klacken, slår upp en betong vägg mellan mig o den andra personen. Men är de så konstigt egentligen??
Ni mina vänner vet hur många ggr jag har slagit ner den där betong väggen och öppnat hela mitt hjärta. För att sen få mitt hjärta utslitet o nertrampat i leran, o så står jag där igen, ensam, sårad och förstörd. Och jag får alltid ensam bygga upp mig själv på nytt. Så är de så konstigt att jag ständigt är på min vakt?
"K" Jag säger att jag känner dig, o de borde jag kanske göra vid de här laget. För snart e de ett dussin år av vänskap där me. Men jag kan inte läsa dig helt o hållet, jag vet oftast när du skämtar, men ibland så förstår jag inte ? Tror du e helt seriös o tar åt mig som en svamp drar åt sig vatten. Kanske är de åren av upphåll i våran kontakt som gjort att vi missat för mkt om varandra. Att så mkt har tillkommit . Ja jag vet inte, men jag vet iallafall eller jag känner att jag inte förstår mig på dig helt o fullt. Visst jag kan se o höra när du ljuger oftast, men de ligger mer bakom de. Du har sidor i din bok som e tomma, som jag inte ser. Och de e fan inte lätt att lära sig läsa dom sidorna heller. Men jag står fast i att jag tror jag känner dig bättre än va du känner mig.
Undrar va ödet har valt ut åt mig, undrar va allt de här ska vara bra för. Allt som händer i mitt liv..
Va har ni lagt upp för plan? Jag vet inte hur mkt mer jag orkar... Testa inte mina gränser, för dom e väldigt svaga vid de här laget..
Så tjejer, ska vi sluta analysera o försöka att bara ta de som de kommer?
För jag vet att jag inte är den ända som förvrider allt i huvudet. ;)
See You Next Time
Ett litet samhälle i värmlands län
Idag är en sån där kväll då allt gör så ont i själen..
Mina tankar går tillbaka till den lilla staden Säffle, och de gör så ont att tänka på alla underbara minnen, de gör så ont att tänka på alla underbara människor.. De svider i själen, tårarna trycker på under ögonlocken. Att ett fåtal människor kan ha så stor inverkan på en annan människa.. Känns som att jag förlorat en andra familj, dessa värmlänningar tog emot mig med öppna armar, jag va alltid en korkad 08:a men dom släppte in mig. Vissa behandlade mig som en del av familjen. Åh att kliva av tåget i karlstad , ställa ner väskan o titta sig omkring, genom folkmassan kom alltid en liten pojke springandes med öppna armar, jag blev alltid rörd när han kom där springandes. Gud va jag älskar dom två pojkarna, dom va som mina egna bröder, att tänka på de som varit är tungt, tungt som fan. Att allt gick så fel och jag förlorade allting, allting! Jag förlorande nånting som låg mig så varmt om hjärtat, och jag kan fortfarande inte släppa taget.
Mer än hälften av mina lyckligaste stunder va just när jag va i Säffle. Tivoli besök, marknaden, våra roadtrips till göteborg. Alla sena kvällar, krogbesöken på Harrys & Stenhuset, alla gånger vi varit ute på vattnet, alla grillkvällar. De finns så mkt mer så många minnen som lyser upp min vardag, men som samtidigt lägger sig som en skugga över mitt liv. Ibland undrar jag om jag ska ta mina vägar förbi igen, en sista gång , ett avslut. Jag tror helt ärligt inte att jag klarar av de, jag kommer en dag kunna släppa taget, men inget kommer kunna få mig att glömma.
Man saknar vissa mer än andra, men självklart saknar jag alla nå sjukt. Men "A" du va min andra halva, vi avslutade nästan varandras meningar, du drog upp mig när allt kändes meningslöst. Jag hoppas verkligen du har de bra där du är nu, på andra sidan jordklotet. Du har mina tankar hos dig, alltid.
Rensade i gamla mappar o hittade gamla bilder från gymnasietiden, de va som att nån högg mig rakt i bröstet, att se bilder från tiden då jag va med er, de va i början när jag fortfarande lärde känna er, när jag va "ny".
Och jag tittade på bilderna o en djup suck inom mig spred sig. "P" du är en sån underbar prick, vi hade våra duster, vi slog alltid på varandra , retade gallfeber på varandra, då kunde de gå överstyr o man blev irriterad, idag skulle jag kunna ge vad som helst för att få gnabbas me dig igen. Vi hade så himla kul. Jag saknar dessa disskutioner, jag saknar DIG.
Jag orkar inte skriva mer, de tar för mkt av mig, jag blir så jävla depp.
Men ni ska veta att jag är tacksam som fick lära känna er! <3<3
See You Next Time
Mina tankar går tillbaka till den lilla staden Säffle, och de gör så ont att tänka på alla underbara minnen, de gör så ont att tänka på alla underbara människor.. De svider i själen, tårarna trycker på under ögonlocken. Att ett fåtal människor kan ha så stor inverkan på en annan människa.. Känns som att jag förlorat en andra familj, dessa värmlänningar tog emot mig med öppna armar, jag va alltid en korkad 08:a men dom släppte in mig. Vissa behandlade mig som en del av familjen. Åh att kliva av tåget i karlstad , ställa ner väskan o titta sig omkring, genom folkmassan kom alltid en liten pojke springandes med öppna armar, jag blev alltid rörd när han kom där springandes. Gud va jag älskar dom två pojkarna, dom va som mina egna bröder, att tänka på de som varit är tungt, tungt som fan. Att allt gick så fel och jag förlorade allting, allting! Jag förlorande nånting som låg mig så varmt om hjärtat, och jag kan fortfarande inte släppa taget.
Mer än hälften av mina lyckligaste stunder va just när jag va i Säffle. Tivoli besök, marknaden, våra roadtrips till göteborg. Alla sena kvällar, krogbesöken på Harrys & Stenhuset, alla gånger vi varit ute på vattnet, alla grillkvällar. De finns så mkt mer så många minnen som lyser upp min vardag, men som samtidigt lägger sig som en skugga över mitt liv. Ibland undrar jag om jag ska ta mina vägar förbi igen, en sista gång , ett avslut. Jag tror helt ärligt inte att jag klarar av de, jag kommer en dag kunna släppa taget, men inget kommer kunna få mig att glömma.
Man saknar vissa mer än andra, men självklart saknar jag alla nå sjukt. Men "A" du va min andra halva, vi avslutade nästan varandras meningar, du drog upp mig när allt kändes meningslöst. Jag hoppas verkligen du har de bra där du är nu, på andra sidan jordklotet. Du har mina tankar hos dig, alltid.
Rensade i gamla mappar o hittade gamla bilder från gymnasietiden, de va som att nån högg mig rakt i bröstet, att se bilder från tiden då jag va med er, de va i början när jag fortfarande lärde känna er, när jag va "ny".
Och jag tittade på bilderna o en djup suck inom mig spred sig. "P" du är en sån underbar prick, vi hade våra duster, vi slog alltid på varandra , retade gallfeber på varandra, då kunde de gå överstyr o man blev irriterad, idag skulle jag kunna ge vad som helst för att få gnabbas me dig igen. Vi hade så himla kul. Jag saknar dessa disskutioner, jag saknar DIG.
Jag orkar inte skriva mer, de tar för mkt av mig, jag blir så jävla depp.
Men ni ska veta att jag är tacksam som fick lära känna er! <3<3
See You Next Time
KÄRLEK
Lyssnar på " Just the way you are"
Läste precis Elins blogg, jag e dålig på att gå in o läsa den men idag tog jag mig tid, och jag insåg hur mkt jag älskar den människan. Hur kan en människa ha så stort hjära och så mkt kärlek att ge? Hon är en så stor del i mitt liv, ibland undrar jag hur jag skulle klara mig utan henne... Bara av att titta på henne ser man hur hela rummet strålar upp, hon är en sån vacker människa så de borde vara olagligt! Hon är min bästa vän, Elin kan säga allt till mig, hon han använda sig av vilka ord som helst utan att jag tar illa upp för jag vet att hon menar väl. Hon kan säga att jag är en bitch rätt upp i mitt ansikte för hon menar de, men hon älskar mig ändå. Jag blir inte arg, jag tänker istället på va som fick henne att säga de, och inser att jag faktiskt betett mig som en riktig subba. Hon är min ängel, hon har stöttat mig så himla mkt genom dom korta åren som gått.
På gymnasiet visste jag knappt vem Elin va , fast vi gick samma linje o såg varandra varje dag. Men jag visste inte vem hon va jag hade ingen aning. Jag har inte ens ett minne av att jag sett henne innan vi började trean. I trean började vi prata men mest genom Carro som va våran gemensamma vän. Ingen big deal, hon va Elin från media bara. Slutet på trean blev de mer o när vi slutat gymnasiet hittade vi varandra. Och vi insåg hur lika vi va . Nu är hon min ängel, jag kan ringa henne när som helst o vet att han finns där. Jag gråter i hennes famn o hon säger inte de jag vill höra bara de som är sant, vare sig jag vill höra de eller ej. Va skulle jag göra utan min Elin..? Hon får mig att känna mig vacker, hon säger alltid hur unik jag är. Och killen som inte inser de är inget att ha, hon stärker mig innifrån utan att hon inser de. Och jag hoppas att jag gör desamma för henne...
De tog ett tag innan jag förstog mig på hennes pojkvän Simon, i början va jag livrädd för honom. Han såg alltid så arg ut, och tittade på mig som att jag va en liten obehaglig skalbagge :P
Men nu har jag sett Simon för den han är och de finns ingen finare kille, han ska alltid jävlas me mig självklart o snacka nånting som låter som kinesiska. Men de är hans charm! När han druckit nåra öl så mjuknar han upp o kläcker ur sig nåra fina ord, som rör en ända in i själen. Att bli accepterad av Simon betydde så mkt för mig, för Elin va min vän o Simon hennes pojkvän. En gång sa han nått som jag förmodligen inte kommer glömma i första taget, han tittade mig i ögonen fullt seriös och sa ord som jag har låst in i mitt hjärta och jag ska lita på dom orden. De finns nån för mig därute.
Elin & Simon är nog ett par skänkt från ovan, om ni kände dom skulle ni säga samma sak. Dom släpper in folk på livet , spelar ingen roll, ålder, storlek , skönhet? Jag älskar er!
Och ett litet stycke till Jocke.
Du är min lilla prins, och när jag tittar på dig så ser jag all godhet i dina ögon. Jag ber så hemskt mkt om ursäkt för hur jag betett mig mot Maria. De va inte rättvisst mot någon av er.. Men som Elin skulle ha sagt jag kan vara en riktig bitch. Men jag har insett mitt felsteg o ska nu försöka rätta till de! Att du förlät mig o gav mig en kram fick tårarna att fastna i halsen. Du inser inte vilken bra kille du är. Du är o kommer alltid förbi min lilla prins. Never forget, I will always be there for you..
(efter ett kritiskt tips så delar jag nu upp inlägget i stycken ;) thanks. )
Genom Eld & Vatten <3
See You Next Time !
Läste precis Elins blogg, jag e dålig på att gå in o läsa den men idag tog jag mig tid, och jag insåg hur mkt jag älskar den människan. Hur kan en människa ha så stort hjära och så mkt kärlek att ge? Hon är en så stor del i mitt liv, ibland undrar jag hur jag skulle klara mig utan henne... Bara av att titta på henne ser man hur hela rummet strålar upp, hon är en sån vacker människa så de borde vara olagligt! Hon är min bästa vän, Elin kan säga allt till mig, hon han använda sig av vilka ord som helst utan att jag tar illa upp för jag vet att hon menar väl. Hon kan säga att jag är en bitch rätt upp i mitt ansikte för hon menar de, men hon älskar mig ändå. Jag blir inte arg, jag tänker istället på va som fick henne att säga de, och inser att jag faktiskt betett mig som en riktig subba. Hon är min ängel, hon har stöttat mig så himla mkt genom dom korta åren som gått.
På gymnasiet visste jag knappt vem Elin va , fast vi gick samma linje o såg varandra varje dag. Men jag visste inte vem hon va jag hade ingen aning. Jag har inte ens ett minne av att jag sett henne innan vi började trean. I trean började vi prata men mest genom Carro som va våran gemensamma vän. Ingen big deal, hon va Elin från media bara. Slutet på trean blev de mer o när vi slutat gymnasiet hittade vi varandra. Och vi insåg hur lika vi va . Nu är hon min ängel, jag kan ringa henne när som helst o vet att han finns där. Jag gråter i hennes famn o hon säger inte de jag vill höra bara de som är sant, vare sig jag vill höra de eller ej. Va skulle jag göra utan min Elin..? Hon får mig att känna mig vacker, hon säger alltid hur unik jag är. Och killen som inte inser de är inget att ha, hon stärker mig innifrån utan att hon inser de. Och jag hoppas att jag gör desamma för henne...
De tog ett tag innan jag förstog mig på hennes pojkvän Simon, i början va jag livrädd för honom. Han såg alltid så arg ut, och tittade på mig som att jag va en liten obehaglig skalbagge :P
Men nu har jag sett Simon för den han är och de finns ingen finare kille, han ska alltid jävlas me mig självklart o snacka nånting som låter som kinesiska. Men de är hans charm! När han druckit nåra öl så mjuknar han upp o kläcker ur sig nåra fina ord, som rör en ända in i själen. Att bli accepterad av Simon betydde så mkt för mig, för Elin va min vän o Simon hennes pojkvän. En gång sa han nått som jag förmodligen inte kommer glömma i första taget, han tittade mig i ögonen fullt seriös och sa ord som jag har låst in i mitt hjärta och jag ska lita på dom orden. De finns nån för mig därute.
Elin & Simon är nog ett par skänkt från ovan, om ni kände dom skulle ni säga samma sak. Dom släpper in folk på livet , spelar ingen roll, ålder, storlek , skönhet? Jag älskar er!
Och ett litet stycke till Jocke.
Du är min lilla prins, och när jag tittar på dig så ser jag all godhet i dina ögon. Jag ber så hemskt mkt om ursäkt för hur jag betett mig mot Maria. De va inte rättvisst mot någon av er.. Men som Elin skulle ha sagt jag kan vara en riktig bitch. Men jag har insett mitt felsteg o ska nu försöka rätta till de! Att du förlät mig o gav mig en kram fick tårarna att fastna i halsen. Du inser inte vilken bra kille du är. Du är o kommer alltid förbi min lilla prins. Never forget, I will always be there for you..
(efter ett kritiskt tips så delar jag nu upp inlägget i stycken ;) thanks. )
Genom Eld & Vatten <3
See You Next Time !
Butterflies
Kärleksfilmer rör mig i själen...Så mysiga och overkliga..
Men ändå så blir jag rörd, jag känner gråten i halsen och alla tankar åker tillbaka till dig...
Hur lång tid ska de ta att läka.. Hur lång tid ska de ta att glömma...? Jag är inte kär i dig längre, du är inte längre den ända för mig. Men du sitter fortfarande kvar på djupet...Jag vet inte varför jag gillade dig , jag vet inte varför jag fastnade så hård vid dig. De va juh inte de som va tanken, de va inte de vi kommit överens om från början...
Idag kan jag skriva om de, idag kan jag prata om de utan att få gåshud över hela kroppen, idag kan jag fungera. Du va en pelare i mitt liv, en stötte pelare, kanske gillade jag dig för att du gav mig trygghet, kanske gillade jag dig för att du fick mig att känna mig vacker.. Kanske va de bara dumt. Eller de va dumt, inte kanske dumt, de va såå dumt. Men jag kunde inte stoppa mig själv, de gick överstyr..De va inte meningen att de skulle bli så.. Men idag är du ett minne, en avlägsen vän. Men jag vet att du finns där, du finns där om jag behöver dig. Den jag är idag, hur jag är idag, är din förtjänst. Jag hade aldrig kommit såhär långt me mitt självförtroende utan dig, de kanske låter töntigt men de skiter jag i..
Har ni aldrig känt så? Att nån har hjälpt er omedvetet..Gjort er starkare bara av att vara sig själva.
Du är iallafall bra, Och de kommer nog ta ett tag innan jag kan titta på dig utan att få fjärilar i magen o gåshud ända ner till tårna. Men de e smällar man får ta, du är fortfarande den vackraste människan jag sett gå i ett par skor än så länge...
See You Next Time
Men ändå så blir jag rörd, jag känner gråten i halsen och alla tankar åker tillbaka till dig...
Hur lång tid ska de ta att läka.. Hur lång tid ska de ta att glömma...? Jag är inte kär i dig längre, du är inte längre den ända för mig. Men du sitter fortfarande kvar på djupet...Jag vet inte varför jag gillade dig , jag vet inte varför jag fastnade så hård vid dig. De va juh inte de som va tanken, de va inte de vi kommit överens om från början...
Idag kan jag skriva om de, idag kan jag prata om de utan att få gåshud över hela kroppen, idag kan jag fungera. Du va en pelare i mitt liv, en stötte pelare, kanske gillade jag dig för att du gav mig trygghet, kanske gillade jag dig för att du fick mig att känna mig vacker.. Kanske va de bara dumt. Eller de va dumt, inte kanske dumt, de va såå dumt. Men jag kunde inte stoppa mig själv, de gick överstyr..De va inte meningen att de skulle bli så.. Men idag är du ett minne, en avlägsen vän. Men jag vet att du finns där, du finns där om jag behöver dig. Den jag är idag, hur jag är idag, är din förtjänst. Jag hade aldrig kommit såhär långt me mitt självförtroende utan dig, de kanske låter töntigt men de skiter jag i..
Har ni aldrig känt så? Att nån har hjälpt er omedvetet..Gjort er starkare bara av att vara sig själva.
Du är iallafall bra, Och de kommer nog ta ett tag innan jag kan titta på dig utan att få fjärilar i magen o gåshud ända ner till tårna. Men de e smällar man får ta, du är fortfarande den vackraste människan jag sett gå i ett par skor än så länge...
Autumn
Sitter invirad i en filt ute på balkongen, fryser lite om fötterna, men de e okej. Laptopen har jag satt stadigt i mitt knä o jag känner inspiration. Musiken flödar i mina öron, idag är en bra dag. Tittar upp från skärmen, tittar ut över balkongräcket , ingen fin utsikt direkt, ett tre våningshus står mitt ivägen. Men jag ser trädkronorna från dom förr så fina körsbärsträden. Nu lyser dom inte rosa nu skiftar dom i gult,rött o grönt.... Hösten är här.... Känner behovet av närhet, närhet från nån man håller kär, e de höstens fel? Nu när mörkret faller så vill man bara mysa o känna värmen...Jag söker värme i detta höstmörker... Men frågan e om jag inte alltid har sökt värme, vare sig de e sommar,höst eller vinter. Jag söker ständigt värme o bekräftelse, hur kommer de sig?
Molnen ligger tungt o svävar på himlen, de känns som att regnet kommer dra in snart. Mörka moln som svävar så lätt där uppe, men ändå ser dom så tunga och ledsna ut. Molnen är ungefär som vi människor , skiftar skepnad för hur dom känner sig. Mörka o tunga, så som vi känner oss vissa ggr , grå o eländiga... Vita o lätta, påväg att spricka upp till en klar blå himmel, så som vi känner oss när vi mår riktigt bra...Röken sipprar ut från mungipan, grå o eländig, den röken gör så stor skada men ändå är de min vardag, har ständigt röken mellan mina fingrar, varför inte sluta när man vet hur farligt de är? Varför gör man saker fast man har fakta på efterföljderna? Varför sitter jag här barfota när jag vet att de e en stor risk att jag kan bli riktigt förkyld? Varför går jag inte ner i vikt när jag vet att mina knän kommer pajja, och att min kropp kommer kolapsa. Varför gör man ingenting åt de förän de nästan e försent?! Ligger de i våran natur eller bara i min? Trädkronorna gungar till vinden, gula löv faller stilla till marken, dom faller från sin moder, men till våren kommer dom tillbaka som små knoppar och slår ut till vackra rosa blommor...Borde jag också kanske lämna min mor... För de är i princip samma sak, man lämnar boet men man finns alltid kvar, man bryter aldrig helt (förhoppningsvis). Man bara slår sig fri tills nästa gång man ses.. Tänder en ny, låter den vila mellan mina fingrar, känner hur alla ord går om varandra i huvudet, låter musiken dunka i huvudet låter den svepa me mig in i de okända..Tänker på om de nånsin kommer bli min tur att bli lycklig ( förstå mig inte fel , jag e lycklig för de mesta) men jag menar med nån annan, få känna sig speciell. Jag vet att jag har vänner som älskar mig men jag vill ha den där kärleken som får en att sväva på moln..Som får mig att känna lycka bara av att höra honom andas..De mina vänner har fått uppleva, tro mig jag har upplevt de men inte frpn den andra personens sida... Olycklig kärlek är en av dom mesta smärtsamma saker som finns, att älska men aldrig bli älskad tillbaka..Ibland undrar jag om man ska ändra sitt utseende, men jag vill bli älskad för den jag är inte den jag kan vara..Kylan kryper sig in under filten jag ryser till..Ett helt naket träd står o visar vid husets kant..Ibland känner jag mig så naken o ensam, precis som de trädet, inga blad som täcker en på utsidan. Bara grenar som spretar ut, alla ser rakt in på en...Ljuset försöker leta sig in mellan molnen, solen lyser på mig...
Hösten är här, den e verkligen här...
See You Next Time
Molnen ligger tungt o svävar på himlen, de känns som att regnet kommer dra in snart. Mörka moln som svävar så lätt där uppe, men ändå ser dom så tunga och ledsna ut. Molnen är ungefär som vi människor , skiftar skepnad för hur dom känner sig. Mörka o tunga, så som vi känner oss vissa ggr , grå o eländiga... Vita o lätta, påväg att spricka upp till en klar blå himmel, så som vi känner oss när vi mår riktigt bra...Röken sipprar ut från mungipan, grå o eländig, den röken gör så stor skada men ändå är de min vardag, har ständigt röken mellan mina fingrar, varför inte sluta när man vet hur farligt de är? Varför gör man saker fast man har fakta på efterföljderna? Varför sitter jag här barfota när jag vet att de e en stor risk att jag kan bli riktigt förkyld? Varför går jag inte ner i vikt när jag vet att mina knän kommer pajja, och att min kropp kommer kolapsa. Varför gör man ingenting åt de förän de nästan e försent?! Ligger de i våran natur eller bara i min? Trädkronorna gungar till vinden, gula löv faller stilla till marken, dom faller från sin moder, men till våren kommer dom tillbaka som små knoppar och slår ut till vackra rosa blommor...Borde jag också kanske lämna min mor... För de är i princip samma sak, man lämnar boet men man finns alltid kvar, man bryter aldrig helt (förhoppningsvis). Man bara slår sig fri tills nästa gång man ses.. Tänder en ny, låter den vila mellan mina fingrar, känner hur alla ord går om varandra i huvudet, låter musiken dunka i huvudet låter den svepa me mig in i de okända..Tänker på om de nånsin kommer bli min tur att bli lycklig ( förstå mig inte fel , jag e lycklig för de mesta) men jag menar med nån annan, få känna sig speciell. Jag vet att jag har vänner som älskar mig men jag vill ha den där kärleken som får en att sväva på moln..Som får mig att känna lycka bara av att höra honom andas..De mina vänner har fått uppleva, tro mig jag har upplevt de men inte frpn den andra personens sida... Olycklig kärlek är en av dom mesta smärtsamma saker som finns, att älska men aldrig bli älskad tillbaka..Ibland undrar jag om man ska ändra sitt utseende, men jag vill bli älskad för den jag är inte den jag kan vara..Kylan kryper sig in under filten jag ryser till..Ett helt naket träd står o visar vid husets kant..Ibland känner jag mig så naken o ensam, precis som de trädet, inga blad som täcker en på utsidan. Bara grenar som spretar ut, alla ser rakt in på en...Ljuset försöker leta sig in mellan molnen, solen lyser på mig...
Hösten är här, den e verkligen här...
See You Next Time
Torsdag
Är så trött, idag gick jag upp klockan sju och imorgon blir de klockan sex ..
Många som läser nu tycker väl att de inte är så tidigt, att de e normalt. Men inte för mig gott folk inte för mig. Jag e van me att gå upp tio o börja 12:45 o sen sluta 20:45 så dagen har varit tuff..
Men de har ändå varit en väldigt givande dag, har haft sjukt kul. De va länge sen jag skrattade så mkt som jag gjort idag. Jag passade Brunos barn i cirka två timmar på kontoret vilket va väldigt roligt, sen jobbade jag lite sen så va de dags att packa ner datorerna i kartonger o gå me dom till nya kontoret. Sen tog jag o Mathias sällskap hem vilket gjorde hela tågresan till en lång skrattstund :P
Men jag orkar fan inte skriva mer nu, försöker uppdatera i helgen lite mer ingående om allt som händer o sker :D
Helgens dravader
Och så va helgen över... Den va för kort som vanligt.. Men jag hade kul så länge den varade :)
Efter de ler han lite stelt och säger att han förstår o önskar mig en fortsatt trevligt dag. Jag fortsätter min färd ner mot Blue Fox, när jag väl kliver in känns de lite som att jag kommit helt fel o de trodde nog dom som jobbade där oxå:P Men jag förklarar glatt att jag vill färga mitt hår o titta på lite färger, ena mannen brister ut o säger : Vet du va jag tycker,RÖTT, rött skulle passa perfekt. Jag säger att jag faktiskt oxå har tänkt på de o vi gör en high five :P
Men de slutar me att jag kliver ut därifrån me rött iallafall, sen bär de av mot Åhléns för att köpa blondering. Jag söker mig fram mellan hyllor och våningar tills jag hittar de jag söker. Sen åker jag hem.
Under två timmars tid slingar mamma mitt hår, först till blont (vilket blev orange) sen till rött. När jag tvättat ur de röda så tittar jag mig i spegeln o skriker till. DE DÄR ÄR FAN INTE RÖD!! DE BLEV ROSA!! Jag springer in till mamma som säger de första hon gör att : så där kan du inte gå ut?!
Ja så den kvällen va katastrof eller mitt hår va katastrof den kvällen.
Nergiz: Att du ens vågar ta av dig mössan här bland folk! HAHA
Ja de va fler än jag som tyckte att mitt hår va förjävligt.
Påväg ner för rulltrapporna påväg hem, så stöter jag på ännu en fältsäljare, denna gång för telenor.
Jag låter honom prata(jag brukar göra de men sen avböja). Men samtalet blir bara intressantare o intressantare för var femte minut ungefär. Han vill så gärna få mig att haffa på detta så han ger mig massa gratis grejer om jag teknar abonumang, och eftersom jag ändå ska säga upp mitt så lyssnar jag. När jag fortfarande velar så slänger han in dödsstöten. " Jag ger dig en Iphone 4 gratis!" huh?! Va sa han precis, de här skulle vi luska ut, jag frågade direkt mer om saken, jora han gav mig verkligen en iphone 4 gratis ingen månadskostnad, hur skulle detta gå, ojojoj. När jag fortfarande velar så slänger han på mer gratis grejer. Och han skrev ner allt oxå, skrev nollor lite överallt på detta kontrakt. Och jag kunde inte längre motstå denna fältsäljare jag tackade ja. Så inom tre veckor har jag en iphone 4. Och jag slängde oxå ur mig till honom " Lurar du mig nu så stämmer jag dig!"
Kom hem o färgade mitt hår o blev riktigt nöjd nu ser de ut precis som jag vill ha de!
På kvällen drog jag till Elin & Simon o festade fram till klockan 4 på morgon , lika trevligt som alltid <3
Ja vi är väl där uppe i två timmar, parkerar oss på paus för en fika/lunch och lyssnar till den underbara underhållnings musiken.
Sen måste man juh få titta lite oxå på skönheten :P haha
Och OM vi tittade haha, de va som att vara 14 år igen, men vi betedde oss vuxna o diskreta typ:P
Nej men efter två timmars ögongodis va de dags att bege sig hemåt. Carro skulle hem till sitt målande o jag skulle hem till soffsittandet. Och så har de blivit, suttit i soffan sen dess typ :P Döm mig inte, söndagar e till för att slappa och jag har faktiskt varit ute o rört på mig i två timmar i centrum :P
Så nu sitter jag här klockan e 23:40 och snart ska jag dunka mitt huvud medvetlös i kudden , för vet ni va som händer imorgon?! WORK!
Sen blir de en ganska lugn vecka men veckan efter då e de mkt som händer ojojoj...
Sov gott mina vänner
- Fredag
Efter de ler han lite stelt och säger att han förstår o önskar mig en fortsatt trevligt dag. Jag fortsätter min färd ner mot Blue Fox, när jag väl kliver in känns de lite som att jag kommit helt fel o de trodde nog dom som jobbade där oxå:P Men jag förklarar glatt att jag vill färga mitt hår o titta på lite färger, ena mannen brister ut o säger : Vet du va jag tycker,RÖTT, rött skulle passa perfekt. Jag säger att jag faktiskt oxå har tänkt på de o vi gör en high five :P
Men de slutar me att jag kliver ut därifrån me rött iallafall, sen bär de av mot Åhléns för att köpa blondering. Jag söker mig fram mellan hyllor och våningar tills jag hittar de jag söker. Sen åker jag hem.
Under två timmars tid slingar mamma mitt hår, först till blont (vilket blev orange) sen till rött. När jag tvättat ur de röda så tittar jag mig i spegeln o skriker till. DE DÄR ÄR FAN INTE RÖD!! DE BLEV ROSA!! Jag springer in till mamma som säger de första hon gör att : så där kan du inte gå ut?!
Ja så den kvällen va katastrof eller mitt hår va katastrof den kvällen.
- Lördag
Nergiz: Att du ens vågar ta av dig mössan här bland folk! HAHA
Ja de va fler än jag som tyckte att mitt hår va förjävligt.
Påväg ner för rulltrapporna påväg hem, så stöter jag på ännu en fältsäljare, denna gång för telenor.
Jag låter honom prata(jag brukar göra de men sen avböja). Men samtalet blir bara intressantare o intressantare för var femte minut ungefär. Han vill så gärna få mig att haffa på detta så han ger mig massa gratis grejer om jag teknar abonumang, och eftersom jag ändå ska säga upp mitt så lyssnar jag. När jag fortfarande velar så slänger han in dödsstöten. " Jag ger dig en Iphone 4 gratis!" huh?! Va sa han precis, de här skulle vi luska ut, jag frågade direkt mer om saken, jora han gav mig verkligen en iphone 4 gratis ingen månadskostnad, hur skulle detta gå, ojojoj. När jag fortfarande velar så slänger han på mer gratis grejer. Och han skrev ner allt oxå, skrev nollor lite överallt på detta kontrakt. Och jag kunde inte längre motstå denna fältsäljare jag tackade ja. Så inom tre veckor har jag en iphone 4. Och jag slängde oxå ur mig till honom " Lurar du mig nu så stämmer jag dig!"
Kom hem o färgade mitt hår o blev riktigt nöjd nu ser de ut precis som jag vill ha de!
På kvällen drog jag till Elin & Simon o festade fram till klockan 4 på morgon , lika trevligt som alltid <3
- Söndag
Ja vi är väl där uppe i två timmar, parkerar oss på paus för en fika/lunch och lyssnar till den underbara underhållnings musiken.
Sen måste man juh få titta lite oxå på skönheten :P haha
Och OM vi tittade haha, de va som att vara 14 år igen, men vi betedde oss vuxna o diskreta typ:P
Nej men efter två timmars ögongodis va de dags att bege sig hemåt. Carro skulle hem till sitt målande o jag skulle hem till soffsittandet. Och så har de blivit, suttit i soffan sen dess typ :P Döm mig inte, söndagar e till för att slappa och jag har faktiskt varit ute o rört på mig i två timmar i centrum :P
Så nu sitter jag här klockan e 23:40 och snart ska jag dunka mitt huvud medvetlös i kudden , för vet ni va som händer imorgon?! WORK!
Sen blir de en ganska lugn vecka men veckan efter då e de mkt som händer ojojoj...
Sov gott mina vänner
See You In Heaven
Jag är het, Rubrik tillägnad till Stefan :P
Idag är de torsdag o jag känner mig inte på topp, visdomständerna har gjort sig hörda denna vecka o dom verkar inte vilja ge upp i första taget, huvet gör ont periodvis o jag känner mig hängig(febrig) titt som tätt. Så jag har stannat hemma från jobbet för att samla krafter. Min kropp börjar oxå säga ifrån efter en jobbfylld sommar utan semester, känns som att man aldrig hunnit vila upp sig på dessa korta helger, när kroppen väl börjar komma ner i varv så e de måndag igen. Har varit en tung o varm sommar me mkt slit. Så inte kostigt att jag inte känner mig på topp, kroppen måste juh säga ifrån nån gång.
Passade Elin & Simons lägenhet i VH förra helgen o denna helg blir de samma sak. Skönt att sitta ensam i en lägenhet o bara vara. Försöker läka själen som för en tid sedan fick sig en jävla smäll, har knappt hunnit gå igenom de i mitt huvud men jag börjar bearbeta de sakta men säkert..Jag är trött, trött i mig själv. Min chef tycker jag inte e lika positiv längre, men konstigt hur mkt tror ni att jag pallar, jag kan inte vara glad hela tiden bara för att ni tycker att jag ska vara så. Jag orkar inte gå runt o se glad ut även fast jag inte är de, alla har sina perioder låt mig ha mina o sluta kommentera de. Jag vet att jag inte är på topp, men prova att leva i mina skor en månad så ska du se att du inte heller e så himla positiv ...
Jag saknar min syster, mitt bollplank <3
Passade Elin & Simons lägenhet i VH förra helgen o denna helg blir de samma sak. Skönt att sitta ensam i en lägenhet o bara vara. Försöker läka själen som för en tid sedan fick sig en jävla smäll, har knappt hunnit gå igenom de i mitt huvud men jag börjar bearbeta de sakta men säkert..Jag är trött, trött i mig själv. Min chef tycker jag inte e lika positiv längre, men konstigt hur mkt tror ni att jag pallar, jag kan inte vara glad hela tiden bara för att ni tycker att jag ska vara så. Jag orkar inte gå runt o se glad ut även fast jag inte är de, alla har sina perioder låt mig ha mina o sluta kommentera de. Jag vet att jag inte är på topp, men prova att leva i mina skor en månad så ska du se att du inte heller e så himla positiv ...
Jag saknar min syster, mitt bollplank <3
See You Next Time
Söndag
Hur ska detta gå? :P
Har varit en händelserik helg så att säga har gjort saker för en gångs skull :P
I torsdags va jag o mötte syster o micke vid tåget efter jobbet, dom kom från Hammarstrand. Så de va att umgås me dom under kvällen :)
Sen på fredagskvällen så skulle jag ha tagit de lungt bara egentligen men de slutade me att jag drog till Jordbro till Jocke o umgicks me Elin & CO. Sen igår så va jag me syster hemma Nergiz de va väldigt trevligt sen drog vi till Örnens väg o tog de chill me Elin & Simon igen. Malin & Nergiz drog efter ca 1½ timme men jag stannade kvar. Va inte hemma förens runt fyra, men inte fick man sova då inte...... Då fick man ta en promenad.... :P
Inge mer om de :p
See You Next Time
Har varit en händelserik helg så att säga har gjort saker för en gångs skull :P
I torsdags va jag o mötte syster o micke vid tåget efter jobbet, dom kom från Hammarstrand. Så de va att umgås me dom under kvällen :)
Sen på fredagskvällen så skulle jag ha tagit de lungt bara egentligen men de slutade me att jag drog till Jordbro till Jocke o umgicks me Elin & CO. Sen igår så va jag me syster hemma Nergiz de va väldigt trevligt sen drog vi till Örnens väg o tog de chill me Elin & Simon igen. Malin & Nergiz drog efter ca 1½ timme men jag stannade kvar. Va inte hemma förens runt fyra, men inte fick man sova då inte...... Då fick man ta en promenad.... :P
Inge mer om de :p
See You Next Time
Fuck Off Suckers!
De e söndag o ingen bra söndag, en aning för varmt o ännu varmare blir de när man viker varm tvätt o e förbannad!
Men va ska man göra, livet verkar inte riktigt vilja gå som jag vill!
Men jag hade iallafall en yber trevlig kväll med Carolina som verkar vara en av dom få vänner jag har kvar. Vi tittade på "Eclipse" och den va såååååå grym ! De va nästan så jag hoppade upp i Carros knä av uppspelhet, I almost peed in my panties. Vi hade så himla trevligt, efter bion bestämde vi oss för att promenera tillbaks till bilen som va parkerad på sergelstorg och vi såg juh filmen på söder. De va en trevlig promenad i Stockholms natten, och de va varmt o skönt. Perfekt kväll!! Insåg att jag saknat Carro väldigt mkt, så de va så himla kul!
I veckan har jag ledigt från SST, så ni hittar mig i handen denna vecka med dom små barnen.
Jag har börjat göra en rensning i mitt huvud av vilka som verkligen är mina vänner. Börjat titta över situationer och titta lite mer. Och jag har slutat vara så snäll o bara acceptera allting, har börjat säga emot . Jag pallar inte bli behandlad som skit hela tiden. Vissa människor verkar kunna tro att dom kan utnyttja mig o bara höra av sig när de inte finns nån annan. Och dom bara kastar mig i papperkorgen gång på gång, och jag är så snäll så jag förslåter dom hela jävla tiden. Jag vet inte ens om de klassas som snällhet snarare dumhet!
Men nu börjar jag säga emot och jag märker att vissa "människor" tycker de e jobbigt.
NI KAN INTE UTNYTTJA MIG LÄNGRE! JAG KAN INTE TA ERAN SKIT FÖRALLTID,
för varje gång ni kastar bort mig o skiter i mig så förstör ni en liten bit av mig. Jag orkar inte längre jag tänker inte bara tacka o taemot längre. Och kan ni inte acceptera de så är ni idioter o inga riktiga vänner. Jag vet nu vilka som verkligen ställer upp och som verkligen är mina vänner.
Jag orkar inte vara ledsen o sårad längre av er "människor" Jag vill vara glada Camilla igen. Glad Camilla som alla gillade men ni förstör o trycker ner mig så jag blir bitter o ledsen.
Men inte längre, jag tänker inte låta er göra så mot mig. Så fuck off suckers! In your face!
Men va ska man göra, livet verkar inte riktigt vilja gå som jag vill!
Men jag hade iallafall en yber trevlig kväll med Carolina som verkar vara en av dom få vänner jag har kvar. Vi tittade på "Eclipse" och den va såååååå grym ! De va nästan så jag hoppade upp i Carros knä av uppspelhet, I almost peed in my panties. Vi hade så himla trevligt, efter bion bestämde vi oss för att promenera tillbaks till bilen som va parkerad på sergelstorg och vi såg juh filmen på söder. De va en trevlig promenad i Stockholms natten, och de va varmt o skönt. Perfekt kväll!! Insåg att jag saknat Carro väldigt mkt, så de va så himla kul!
I veckan har jag ledigt från SST, så ni hittar mig i handen denna vecka med dom små barnen.
Jag har börjat göra en rensning i mitt huvud av vilka som verkligen är mina vänner. Börjat titta över situationer och titta lite mer. Och jag har slutat vara så snäll o bara acceptera allting, har börjat säga emot . Jag pallar inte bli behandlad som skit hela tiden. Vissa människor verkar kunna tro att dom kan utnyttja mig o bara höra av sig när de inte finns nån annan. Och dom bara kastar mig i papperkorgen gång på gång, och jag är så snäll så jag förslåter dom hela jävla tiden. Jag vet inte ens om de klassas som snällhet snarare dumhet!
Men nu börjar jag säga emot och jag märker att vissa "människor" tycker de e jobbigt.
NI KAN INTE UTNYTTJA MIG LÄNGRE! JAG KAN INTE TA ERAN SKIT FÖRALLTID,
för varje gång ni kastar bort mig o skiter i mig så förstör ni en liten bit av mig. Jag orkar inte längre jag tänker inte bara tacka o taemot längre. Och kan ni inte acceptera de så är ni idioter o inga riktiga vänner. Jag vet nu vilka som verkligen ställer upp och som verkligen är mina vänner.
Jag orkar inte vara ledsen o sårad längre av er "människor" Jag vill vara glada Camilla igen. Glad Camilla som alla gillade men ni förstör o trycker ner mig så jag blir bitter o ledsen.
Men inte längre, jag tänker inte låta er göra så mot mig. Så fuck off suckers! In your face!
- Tack Carolina för att du är en sån underbar människa o finns i mitt liv! Vi har gått igenom mkt o vi vet de mesta om varandra, du är bäst, never forget that! <3
- Tack Nergiz för att du alltid finns tillgänglig o lyssnar på mig, för att du alltid ställer upp. Du ser mig som din storesyster o jag ser dig som en syster me. Låt ingen trycka ner dig för då ska dom få se på fan.! <3
- Tack Gela för att du står ut me mig, även fast du bor typ hundra mil härifrån så håller vi kontakt. Vi kan juh inte slänga en hel barndom åt skogen! <3
- Tack Blåtutte/Tommy för att du får mig att skratta, även fast vi inte hörs lika mkt längre pga av tidbrist så vet jag att du alltid finns där. Du får mig att skratta o stöttar mig i mina tokiga val i livet! <3
- Tack Elin för att du är så himla underbar, du får mig att känna mig vacker o perfekt. Du ser alltid till att jag mår bra. Vi båda vet vart vi har varandra o att vi alltid finns där oavsätt va som händer. <3
:/
Veckan är över! Och de e lördag, vilket är väldigt skönt. Men mindre skönt att jag blivit dunder förkyld av alla snoriga barn. Men de e väl sånt man får stå ut med..
Veckan har varit tung men uppskattad, har haft så himla kul o börjar kanske tänka om lite på min framtid. Har fått mig nåra funderare va jag egentligen vill göra me mitt liv, och jag tror jag har hittat mitt kall i livet.
Men de betyder mkt hårt slit o kanske 4 år i skolan tills jag nått dit jag vill.. Är de värt de ? Kommer hinna bli 25 innan jag blir klar me min utbildning ..
Jag är väldigt kluven just nu o vet varken ut eller in... Jag vet inte ens om jag pallar 4 år av studier... Jag vet juh hur de gick på gymnasiet, när jag höll på att gå in i väggen 15 ggr typ...
Sitter o kollar lite sidor men blir bara matt i huvudet...
Nu ska jag umgås lite me min familj, SST väntar nästa vecka....
See You Next Time
Veckan har varit tung men uppskattad, har haft så himla kul o börjar kanske tänka om lite på min framtid. Har fått mig nåra funderare va jag egentligen vill göra me mitt liv, och jag tror jag har hittat mitt kall i livet.
Men de betyder mkt hårt slit o kanske 4 år i skolan tills jag nått dit jag vill.. Är de värt de ? Kommer hinna bli 25 innan jag blir klar me min utbildning ..
Jag är väldigt kluven just nu o vet varken ut eller in... Jag vet inte ens om jag pallar 4 år av studier... Jag vet juh hur de gick på gymnasiet, när jag höll på att gå in i väggen 15 ggr typ...
Sitter o kollar lite sidor men blir bara matt i huvudet...
Nu ska jag umgås lite me min familj, SST väntar nästa vecka....
See You Next Time
Ledig Fredag
Satt på tåget påväg hem från jobbet igår. Pratade me Nergiz i telefon o vi pratade massa skit som vanligt men sen kom vi in på musik som har fått stor betydelse i vårat liv, musik som skapar minnen. Då helt plötsligt suckar en kvinna högt o säger till en annan random kvinna " att de här kan hon fan inte sitta o lyssna på" Hon säger de högt o irriterat. Och jag blir stött, hon går sin väg och jag blir arg! Sen när blev de förbjudet att prata i telefon på tåget?!
Kärring! Va glad att jag inte snackade sex o suga kuk förfan! Men de e typiskt äldre kvinnor, kommit i klimakteriet klagar på allt o alla. Så när hon gått så lägger jag på me Nergiz jag säger lite högt att jag tydligen stör folk.
Men jag kände ändå att de är inte nått förbud på telefon på tågen så va är problemet? Sätt dig nån annanstans men håll de för dig själv.
Aja nu sitter jag här , klockan är 10:19 o jag är knappt uppe den här tiden när jag ska upp o jobba. Va på Toves skolavslutning klockan kvart i nio imorse ..... Vilket betydde att jag va tvungen att gå upp halv åtta, vilket oxå betyder att jag kommer däcka i bingen ganska tidigt idag.
Klockan 13:00 så ska vi titta på när Cissi springer ut. Skönt o vara ledig idag faktiskt.
Nästa vecka jobbar jag på dagiset vilket betyder väldigt tidiga mornar, men de ska jag nog klara av :P
Hehe de kommer bli tuffa dagar!
Men nu ska jag försöka äta nånting tänkte jag :)
See You Next Time
Kärring! Va glad att jag inte snackade sex o suga kuk förfan! Men de e typiskt äldre kvinnor, kommit i klimakteriet klagar på allt o alla. Så när hon gått så lägger jag på me Nergiz jag säger lite högt att jag tydligen stör folk.
Men jag kände ändå att de är inte nått förbud på telefon på tågen så va är problemet? Sätt dig nån annanstans men håll de för dig själv.
Aja nu sitter jag här , klockan är 10:19 o jag är knappt uppe den här tiden när jag ska upp o jobba. Va på Toves skolavslutning klockan kvart i nio imorse ..... Vilket betydde att jag va tvungen att gå upp halv åtta, vilket oxå betyder att jag kommer däcka i bingen ganska tidigt idag.
Klockan 13:00 så ska vi titta på när Cissi springer ut. Skönt o vara ledig idag faktiskt.
Nästa vecka jobbar jag på dagiset vilket betyder väldigt tidiga mornar, men de ska jag nog klara av :P
Hehe de kommer bli tuffa dagar!
Men nu ska jag försöka äta nånting tänkte jag :)
See You Next Time
Lördag
De är lördag vilket är helt underbart ..
Igår va jag så glad, Nergiz märkte de oxå, just för att de e helg. Veckorna håller på att ha ihjäl mig iallafall psykiskt, min glada sida syns allt mer sällan. Vilket suger som fan, Men igår va jag på så sjukt bra humör och samma sak idag. Sov hos Nergiz natten till idag så mötte upp syrran så drog vi upp till centrum för att byta ut min lins som sprack efter bara två veckor INTE OKEJ!. Sen drog vi hem o softade, va nyss ute o spelade basket me familjen vilket va kul, inte ofta vi gör nått tillsammans..
Nu har jag precis sminkat mig så jag inte ser så trött ut, Nergiz har precis slutat så hon hör väl av sig snart o då bär de av hem till henne så får vi se va denna lördagskväll har att bjuda på ;)
Sen blir de söndag vilket betyder tvättstuga :/
Men men rena kläder måste man juh ha tyvärr.. hehe
Igår va jag så glad, Nergiz märkte de oxå, just för att de e helg. Veckorna håller på att ha ihjäl mig iallafall psykiskt, min glada sida syns allt mer sällan. Vilket suger som fan, Men igår va jag på så sjukt bra humör och samma sak idag. Sov hos Nergiz natten till idag så mötte upp syrran så drog vi upp till centrum för att byta ut min lins som sprack efter bara två veckor INTE OKEJ!. Sen drog vi hem o softade, va nyss ute o spelade basket me familjen vilket va kul, inte ofta vi gör nått tillsammans..
Nu har jag precis sminkat mig så jag inte ser så trött ut, Nergiz har precis slutat så hon hör väl av sig snart o då bär de av hem till henne så får vi se va denna lördagskväll har att bjuda på ;)
Sen blir de söndag vilket betyder tvättstuga :/
Men men rena kläder måste man juh ha tyvärr.. hehe
- See you next time
Lite vrickad
Nu kanske jag kommer låta lite nördig men de får ni ta.
Tittade precis på "a cinderella story" och undrar när man egentligen ska finna kärlek?
Jag blir juh ständigt bränd alltid sårad av dom som betytt mest. När ska jag bli behandlad som jag förtjänar, när ska jag få känna pirret och lyckan strömma genom min kropp? Många av mina vänner har funnit den biten, och ibland undrar jag varför jag inte kan få bli så lycklig. Alltid när de börjar brännas när de börjar kännas bra så är de nått som sätter käppar i hjulen.
De är som att ödet inte vill låta de ske.... Jag blir deprimerad när jag tittar på såna här filmer,
för allt är så perfekt. Ja jag vet de e bara en film, men ibörjan när man blir kär när allt pirrar o är allmänt underbart då känns de som att man är med i en kärleksfilm. Jag vill känna så, jag vill att nån ser mig för den jag är, älskar mig för den jag verkligen är. Mina vänner säger att jag kommer hitta honom snart, ja jag vet man ska inte leta o han dyker väl upp inom sinom tid. Men jag är trött på att vara ensam, att vara de tredje hjulet när man umgås me vänner , trött på att behöva säga att man fortfarande är singel.
Och sen blir jag så trött när vi tjejer beter oss som svin o inte minst killarna oxå. När jag ser mina vänner falla handlöst i mina armar, när jag hör hur folk beter sig mot varandra, o bara tar allt o alla förgivet.
Varför tar vi saker förgivet?
Jag säger inte att jag inte tar saker förgivet för de gör jag, ibland tar jag min mamma förgivet. Vilket vi inte ska göra, man vet aldrig va morgondagen har att ge.
Aja nu vill väl inte ni höra nå mer om mina vrickade funderingar....
Tittade precis på "a cinderella story" och undrar när man egentligen ska finna kärlek?
Jag blir juh ständigt bränd alltid sårad av dom som betytt mest. När ska jag bli behandlad som jag förtjänar, när ska jag få känna pirret och lyckan strömma genom min kropp? Många av mina vänner har funnit den biten, och ibland undrar jag varför jag inte kan få bli så lycklig. Alltid när de börjar brännas när de börjar kännas bra så är de nått som sätter käppar i hjulen.
De är som att ödet inte vill låta de ske.... Jag blir deprimerad när jag tittar på såna här filmer,
för allt är så perfekt. Ja jag vet de e bara en film, men ibörjan när man blir kär när allt pirrar o är allmänt underbart då känns de som att man är med i en kärleksfilm. Jag vill känna så, jag vill att nån ser mig för den jag är, älskar mig för den jag verkligen är. Mina vänner säger att jag kommer hitta honom snart, ja jag vet man ska inte leta o han dyker väl upp inom sinom tid. Men jag är trött på att vara ensam, att vara de tredje hjulet när man umgås me vänner , trött på att behöva säga att man fortfarande är singel.
Och sen blir jag så trött när vi tjejer beter oss som svin o inte minst killarna oxå. När jag ser mina vänner falla handlöst i mina armar, när jag hör hur folk beter sig mot varandra, o bara tar allt o alla förgivet.
Varför tar vi saker förgivet?
Jag säger inte att jag inte tar saker förgivet för de gör jag, ibland tar jag min mamma förgivet. Vilket vi inte ska göra, man vet aldrig va morgondagen har att ge.
Aja nu vill väl inte ni höra nå mer om mina vrickade funderingar....
- See You Next Time
Neverland
Jag va påväg hem från jobbet, går me min musik ekandes i mina öron, tittar mig omkring och försöker slappna av. Så ser jag fem pojkar, alla har tagit av sig sina vinterjackor o låter solen stråla på deras bleka hud. Dom springer och skrattar. Dom ser så fria ut, inga bekymmer i världen, fria att vara barn. Deras små oskyldiga ansikten, livet har inte hunnit sätta sina ärr i dom, livet har inte hunnit släcka deras eld i ögonen.
Dom ser bara så glada ut, fria!
Fast ändå blir jag fundersam för snart ser jag två flickor, sminkade,
fixade i håret och mjukiskläder såklart.
Dom kan inte vara gamla kanske 11 år högst. Dom tittar på mig me den dära äckliga blicken. Den som visar att dom tror dom e bättre, snyggare o coolare än mig. De gör mig arg, varför får vissa barn inte vara barn längre. Dom dära tjejerna ska springa runt me pojkarna jag såg. Vara barn så länge dom kan, för sen är de försent. Tiden går för fort , jag ser de på mig själv,
tiden går alldeles för fort.
Men när jag va liten så va hela samhället ute på påsk o gick påskkärring, till och med killarna, samma sak med halloween , de va fullt me människor ute.
NU nu hoppar jag högt om jag ser en påskkärring,
jag blir så glad att nåra faktiskt låter sina barn vara barn.
När jag va liten lekte man burken till fötterna blödde eller mamma tvingade oss att komma in, samma sak med tjuv o polis eller andra barn lekar. Men idag när man går ut så ser man inget sånt, man ser bara barn som sitter me sina mobiler på en gunga , helt off från omvärlden. Eller att dom kommer där i sina fina kläder o sitter på bänken med korsade ben och försöker se vuxna ut. För man kan juh inte leka på lekplatsen om man är äldre än 7 år ?? Eller när de kommer fram folk som frågar efter cigg , de kan vara killar i samma ålder som min bror om inte yngre (11år).
Jag blir så trött på att samhället bara går utför,
vuxna klagar på oss "ungdomar" men titta på barnen istället, nästa generation kommer bli värre!!
Jag blir bara så trött så trött....
Sen att se mitt eget liv stå still gör mig nog ännu mer frustrerad att barnen ska ta vara på de dom har nu för dom kommer snart komma upp i åldern när dom klassas som "vuxna" och då är de inge kul längre. De känns som att de va igår jag fyllde 15, men jag fyller 21 till hösten. VAFAN hände? Fan barn ta vara på den tid ni har som barn, för ni får aldrig tillbaka den igen.
Livet är för kort för att ni ska stressa med att bli stora.
Åk till Neverland o stanna där ett tag för i helvete!
See You Next Time
destiny
Ibland är ödet en sån jävla pain in the ass rent ut sagt!
Sen känner jag mig synsk, jag vet inte vilket som är värst!
Arrgghh!
Hatar att ha rätt, när de gäller just den saken iallafall, för de slår fan aldrig fel, ALDRIG!
Vet inte va jag ska skriva mer, finns inge mer att säga för tillfället. De är de ända jag vill ha sagt!
Sen känner jag mig synsk, jag vet inte vilket som är värst!
Arrgghh!
Hatar att ha rätt, när de gäller just den saken iallafall, för de slår fan aldrig fel, ALDRIG!
Vet inte va jag ska skriva mer, finns inge mer att säga för tillfället. De är de ända jag vill ha sagt!
Söndag 18/4
Sorry för den sena uppdateringen men har inte haft nån ork i kroppen att sitta o skriva.
Så va har hän i veckan?
Jo min chef har ändrat mina jobbtider så jag börjar en timme tidigare. Jobbar nu 11:45-20:45 måndag-torsdag, sen fredagar har hon ändrat så jag börjar två timmar tidigare så de blir alltså 10:00-16:00. Vilket betyder att på fredagar måste jag gå upp klockan sju för att hinna till jobbet ..:O
Men de e väl sånt man får leva med antar jag.....
Får juh nåra timmar mer på lönen, så vi kan juh hoppas att de höjs lite iallafall.
Min mage har börjat bli bättre oxå vilket känns väldigt skönt förutom idag då den vill göra uppror. Men annars hjälper medicinen super :)
Har umgåtts me Kim lite denna vecka oxå, åkte hem till honom i tisdags efter jobbet o sov där. Så de va trevligt satt o snackade o umgicks liksom. Sen ringde han i torsdags, jag hade precis hunnit sätta mig i soffan efter att ha kommit hem från jobbet. Då ringer han o frågar om jag ska me honom hem till årstaberg. Vilket fick mig att sucka högt, jag hade juh förfan precis satt mig ner. Men jag kom på en bättre idé. Han fick sova här istället så slapp jag resa på mig ^^ Sen ringde hans jävla hårdrock alarm klockan halv sex o mitt larm skulle gå klockan sju. Så snacka om att jag va trött på jobbet, mina ögon gick typ i kors o hade värsta påsarna under ögonen! Såg ut som att jag inte sovit på en vecka :P haha
Sen va han dum nu i helgen så jag är irriterad på honom, men killar är juh riktiga egotrippade jävlar typ...
Har pratat me Pauii varje dag hela veckan, älskar henne så mkt. Vi ska tatuera oss snart oxå hade vi tänkt, den mest klockrena tatuering oxå! haha
Helgen har bara varit stilla o sansad, vilket va ganska tråkigt för jag ville hitta på nått ..
Men i fredags va jag me Carro hos Elin & Simon, de va väldigt trevligt, skönt att komma ut lite liksom. Och bara ta en cider o snacka skit :D Så nånting trevligt gjorde jag iallafall i helgen fast de va folk som dissade mig. Jag har riktiga vänner trots allt..
See You In Heaven
snaaaaark
Såååå skönt att de är torsdag, sista sena dagen på jobbet denna vecka. Imorgon är de bara till 16:00 så himla skönt. Har varit så himla trött den här veckan ..
Tror de kan ha o göra med att jag va uppe till tre hela påskhelgen typ hehe :P
Men så ere.
Imorgon ska jag till Pauii direkt efter jobbet antagligen o sova där, rooooooligt. Sen blir de att åka hem någolunda i tid på lördagen så man hinner käka o göra sig snygg inför festen :D
Tänka käka en tonfisk toast nu o sen vet jag inte vart kvällen leder mig.
Inget stort inlägg detta men är helt tom i huvudet verkligen. Nästa inlägg blir mer intressant lovar :D
See You Next Time
